
| Efter att Olof Nilsson (född1786) sålt sitt nybygge
i Siksjönäs så slog han sig ner som backstugusittare
vid norra stranden av östra Datiksjön. Nilssons bostad
kallades till att börja med Datiksjö, men sedan han
bott där några år ingav han till Konungens
Befallningshavare (KB) ansökan om rättigheter att få
anlägga ett kronobygge av lägenheter på Lövnäset som
området kallades. Genom utslag av den 5 september 1816
beviljade KB åt Olof Nilsson rättighet att av de
utsynade lägenheterna anlägga och upparbeta ett nytt
kronobygge med namnet Lövnäs. Senare efter att Olof Nilsson hade blivit fast boende i Lövnäs kom två bröder Göran och Olof Olofsson (född 1794) flyttande från Anunsjö socken till Vilhelmina. Efter en tids vistelse i Vilhelmina gifte sig Olof med Helena Persdotter från Nästansjö. Olof köpte nu nybygget av Olof Nilsson och bosatte sig 1826 med sin hustru på Lövnäs nybygge. Under den tid som nybygget innehavdes av Olof Nilsson och Olof Olofsson uträttades inte något av större vikt för nybyggets upparbetande och iståndsättande. Dessa män och deras familjer levde av fisk som man fångade i Datiksjöarna och i Malgomajsjön och av kött av de fåglar man fångade i skogen. Datiksjöarna var vid denna tid mycket rikt på fisk och med nät fångades insjölax i rikligt antal. Byggnaderna på nybygget bestod av en sexknutars timmerstuga där man i det största rummet hade murat en spis och en bakugn av obränt tegel samt ett litet fähus som saknade foderlada. Odlingen på nybygget bestod av ett litet potatisland och runt husen kunde man slå av hö till ett par små hässjor. |
| Längre fram köptes nybygget av Lill Olof Olofsson från Åsele, redan under första sommaren på nybygget timrade Lill Olof en smedja och inredde den. Den täta storskogen nedanför gården var efter ett par år borthuggen och marken där skogen hade stått var upprensad till höbärande mark. Tiden för nybyggets skattefrihet var slut (enligt KB åtnjöt nybygget skattefrihet i 15 år). Vid Skatteläggningssynens förättande fanns på nybygget följande hus byggda: sexkantsstuga, fähus med port och lada, stall med port och lada, smedja, bod, en liten kornlada med stora höhässjor som kunde nyttjas som kornhässjor samt en badstuga. På nybygget fanns 1 tunnland uppodlad åker, höängar till 5 skrindors last. Detta nybygge skattlades 1834 till kronohemmandet Lövnäs N:o 110 . |
| Eftersom hela området kring nybygget bestod av skog så utsynades också områden som kallades ängslägenheter, det var gräsbevuxen terräng där det fanns möjlighet till myrslåtter. Några av de ängslägenheter som utsynades för Lövnäs nybygge var: Kallbäcken, Rödingbäcken, Norrbäcken vid västra änden av Rödingsjön, Tjockelbäcken, Mellanbäcken, Vackermaskbäcken 7.5km sydost nybygget, Kroksjöån 3km väst nybygget, de flesta mer än 5km från Lövnäs, sammantaget 25 ängar vid bäckar och myrar. Senare när nybygget Fjällboberg 6km väster om Lövnäs utsynades fick Lövnäs avstå 11 ängar till Fjällbobergsbygget. |
Sammandrag: Sören Forss
Källa: Olof Petter Petterssons bok "Gamla byar i Vilhelmina del 1-2"
1982 Två förläggare Bokförlag